1: Planering
1.
Sun Tzu sa: Krigskonsten är av vital betydelse för staten.
2.
Det är en fråga om liv och död, en väg mot antingen säkerhet eller ruin.
Följaktligen är det ett föremål för granskning som på inga villkor får negligeras.
3.
Krigskonsten, då, styrs av fem konstanta faktorer som skall tas i beräkning vid ens
överläggningar, när man försöker fastställa villkoren som gäller på fältet.
4.
Dessa är:
1: Den Moraliska Lagen.
2: Himlen.
3: Jorden.
4: Befälhavaren.
5: Metod och disciplin.
5.
Den Moraliska Lagen [1] får folket att vara i fullständigt samförstånd med deras
härskare, så att de följer honom utan hänsyn till sina egna liv, oförskräckta
av någon fara.
6.
Himlen [2] betecknar natt och dag, kyla och värme, tider och säsonger.
7.
Jorden [3] omfattar distanser, stora och små; fara och säkerhet; öppen mark
och trånga pass; chanserna för liv och död.
8.
Befälhavaren [4] står för goda egenskaper som visdom, ärlighet, välvilja, mod
och noggrannhet.
9.
Med Metod och disciplin [5] är att förstås som rangordning av armén i dess riktiga
underavdelningar, graderingen av rang bland officerare, underhållningen av vägar
på vilka försörjning kan når armén, och kontrollen av militära utgifter.
10.
Dessa fem huvudpunkter skall vara förtroliga för alla generaler: han som kan dem
skall bli segerrik; han som inte kan dem kommer att misslyckas.
11.
Därför, i dina beräkningar, när du försöker fastställa den militära stridsberedskapen,
låt dem vara basen för en jämförelse, på detta sätt:
1: Vilken av de två härskarna är besjälade med Den Moraliska Lagen?
2: Vilken av de två generalerna har största förmågan?
3: Hos vem vilar fördelarna erhållna från Himlen och Marken?
4: På vems sida är disciplinen strängast upprätthållen?
5: Vilken armé är starkast?
6: På vilken sida är officerare och soldater bäst tränade?
7: I vilken armé finns den störst konstansen i både belöning och bestraffning?
12.
Med stöd av dessa sju beaktande kan jag förutse seger eller nederlag.
13.
Generalen som lyssnar på mina råd och handlar i enlighet med dem, skall segra: låt
en sådan bli kvar i befäl! Generalen som inte lyssnar på mina råd eller handlar i enlighet
med dem, skall lida nederlag: låt en sådan bli avskedad!
14.
Medan du röner nyttan av mina råd, gagna dig också av alla användbara omständigheter
utöver de vanliga reglerna.
15.
I enlighet med att omständigheterna är gynnsamma, skall man modifiera sina planer.
16.
All krigsföring är baserad på vilseledning.
17.
Följaktligen, när vi kan anfalla, måste vi verka oförmögna,
när vi använder våra styrkor, måste vi verka inaktiva;
när vi är nära, måste vi få fienden att tro att vi är långt borta;
när vi är långt borta, måste vi få fienden att tro att vi är nära.
18.
Hetsa med lockelser för att förleda fienden. Låtsas vara oordnade, och krossa honom.
19.
Om han är säker på alla punkter, var förberedd på honom. Om han är överlägsen i styrka,
undvik honom.
20.
Om din motståndare har ett koleriskt temperament, försöka att irritera honom. Låtsas vara
svag, så att han kan bli övermodig.
21.
Om han försöker ta det lugnt, ge honom ingen vila.
22.
Om hans styrkor är förenade, separera dem.
23.
Anfall honom där han är oförberedd, kom fram där du inte är väntad.
24.
Dessa militära devis, som leder till seger, skall inte avslöjas på förhand.
25.
Nu, generalen som vinner en strid gör många beräkningar i sitt tempel innan slaget utkämpas.
Generalen som förlorar en strid gör endast få beräknar på förhand. Således leder många
beräkningar till seger, och få beräkningar till nederlag: hur mycket värre, om inga beräkningar
görs alls? Det är med uppmärksamhet på denna punkt som jag kan förutse vem som sannolikt
vinner eller förlorar.
2: Att föra krig
1.
Sun Tzu sa: I krigsoperationer, där det på fältet finns ett tusen snabba stridsvagnar, lika många
tunga stridsvagnar, och ett hundra tusen rustningsklädda soldater, med proviant tillräckligt att
föra dem ett tusen Li*, omkostnaderna hemma och på fronten, inkluderande underhållning av
gäster, mindre förnödenheter som klister och färg, och summor spenderade på stridsvagnar
och rustning, kommer att nå upp till totalt trettio kilo silver om dagen. Detta är kostnaden för
att samla en armé på ett 100 000 soldater.
2.
När du invecklas i reell strid, om segern ligger långt borta, kommer männens vapen att bli
trubbiga och deras iver att bli dämpad. Om du belägrar en stad, kommer du att förbruka
din styrka.
3.
Igen, om fälttåget är utdraget, blir statens resurser inte lika med påfrestningen.
4.
Nu, när dina vapen är trubbade, din iver dämpad, din styrka förbrukad och dina skatter uttömda,
kommer andra härskare att dra fördel av din nöd. Då är ingen man, hur vis han än må vara, i stånd
att avstyra konsekvenserna som måste följa.
5.
Således, då vi har hört talas om dum skyndsamhet i krig, har rådighet aldrig associerats med
långvariga förseningar.
6.
Det finns inget exempel på en nation som har gagnats av utdragen krigsföring.
7.
Det är bara den som är fullkomligt förtrogen med det onda i krig som fullkomligt kan förstå det
lönsamma sätt på vilket det skall genomföras.
8.**
Den skicklige soldaten samlar inte ihop en andra styrka, inte heller är hans proviantvagnar
lastade två gånger.
9.
Ta med krigsmaterial hemifrån, men plundra från fienden. På så sätt skall armén ha mat tillräckligt
för sina behov.
10.***
En ruinerad statskassa är resultatet av att behöva livnära en avlägsen armé. Att fortsätta försörja
en avlägsen armé tar resurser av folket som i sin tur utarmas.
11.
Å andra sidan, närvaron av en armé får priserna att gå upp; och höga priser gör att folkets tillgångar
blir uttömda.
12.
När deras tillgångar är uttömda, kommer folket att plågas av tunga indrivningar.
13.
Med denna förlust av tillgångar och uttömning av styrka, kommer folkens hem att bli länsade, och tre
tiondelar av deras inkomster att bli förslösade; medan regeringens utgifter för skadade stridsvagnar,
utslitna hästar, bröstvärn och hjälmar, pilar och pilbågar, spjut och sköldar, täckmantlar, dragoxar
och tunga vagnar, kommer att uppgå till fyra tiondelar av dess totala stadsintäkt.
14.
Därför skall en klok general göra det till ett ändamål att plundra från fienden. En kärrlast av fiendens
proviant är likvärdigt med tjugo av ens egna, och likaså är en enda mansbörda (en picul: östasiatisk
vikt; "mansbörda" = 60,5 kg) av hans torrfoder likvärdigt med tjugo av ens egna.
15.
Nu, för att kunna döda fienden, måste våra soldater eggas till vrede; att där kan ligga fördel i att
besegra fienden, de måste ha sina belöningar.
16.
Därför i stridsvagnsdrabbning, när tio eller fler stridsvagnar har blivit beslagtagna, skall de belönas
som tog de första. Våra egna flaggor skall ersatta fiendens, och stridsvagnarna blandas och
användas i förening med våra. De fångade soldaterna skall vara välvilligt behandlade och kvarhållna.
17.
Detta kallas, att använda den erövrade fienden för att öka den egna styrkan.
18.
I krig, så, låt ditt största mål vara seger, inte utdragen krigsföring.
19.
Sålunda skall det vara känt att arméns ledare är domare över folkets öde, den man på vilket det
beror om nationen skall leva i fred eller i fara.
* Li: kinesiskt längdmått, vanligen = 576 m.
** Den ordagranna översättningen (på Lionel Giles översättning) skulle vara:
inte heller är hans proviantvagnar lastade mer än två gånger.
neither are his supply-wagons loaded more than twice.
Originaltexten påpekar:
[Once war is declared, he will not waste precious time in waiting for reinforcements, nor will he return
his army back for fresh supplies, but crosses the enemy's frontier without delay. This may seem an
audacious policy to recommend, but with all great strategists, from Julius Caesar to Napoleon Bonaparte,
the value of time -- that is, being a little ahead of your opponent -- has counted for more than either
numerical superiority or the nicest calculations with regard to commissariat.]
Denna svenska version ger ( i punkt 8 ) en bild av vad översättaren tror Sun Tzu egentligen menade.
*** Den ordagranna översättningen (på Lionel Giles översättning) skulle vara:
Utarmning av statskassan får en armé att bli underhållen av hjälp från avlägset avstånd. Bidrag för att
underhålla en armé på avlägset avstånd får folket att bli utfattigt. Poverty of the State exchequer
causes an army to be maintained by contributions from a distance. Contributing to maintain an
army at a distance causes the people to be impoverished.
Den första meningen är ologisk, som originaltexten påpekar:
[The beginning of this sentence does not balance properly with the next, though obviously intended
to do so. The arrangement, moreover, is so awkward that I cannot help suspecting some corruption
in the text. It never seems to occur to Chinese commentators that an emendation may be necessary
for the sense, and we get no help from them there. The Chinese words Sun Tzu used to indicate the
cause of the people's impoverishment clearly have reference to some system by which the husbandmen
sent their contributions of corn to the army direct. But why should it fall on them to maintain an army
in this way, except because the State or Government is too poor to do so?]
Denna svenska version ger (i punkt 10) en bild av vad ¨versättaren tror Sun Tzu egentligen menade.
3: Anfall med krigslist
1.
Sun Tzu sa: I den praktiska krigskonsten, är det bäst av allt att inta fiendens land helt och intakt,
att skingra och förstöra är inte så bra. Så, också, är det bättre att återvinna en hel armé än att
förgöra den, att fånga ett regemente, ett detachement eller ett helt kompani än att utplåna dem.
2.
Härav att kämpa och segra i alla dina strider är inte högsta excellens; högsta excellens består i
att bryta ner fiendens motståndskraft utan strid.
3.
Således är den högsta formen av taktik att blockera fiendens planer; den näst bästa är att
förhindra sammanslutningen av fiendens stridskrafter; nästa i ordning är att anfalla fiendens
armé på fältet; och den sämsta strategin av alla är att belägra befästa städer.
4.
Regeln är, att inte belägra befästa städer om det möjligt kan undvikas. Förberedelsen av kamouflage,
rörliga värn, och varierad utrustning för krig, kräver upp till tre hela månader; och att bygga upp
jordvallar emot fästningarna tar ytterligare tre månader.
5.
Generalen, ur stånd att kontrollera sin irritation, kommer att slunga sina soldater till anfall som
svärmande myror, med resultat att en tredjedel av hans män slås ihjäl, medan staden ännu förblir
ointagen. Sådana är de katastrofala effekterna av en belägring.
6.
Därför betvingar den skicklige ledaren fiendens trupper utan någon strid; han intar deras städer
utan att belägra dem; han störtar deras kungarike utan långdragna operationer på fältet.
7.
Med sina krafter intakta kommer han att kämpa om herraväldet över riket, utan att förlora en man,
kommer hans triumf att vara fullkomlig. Detta är metoden i att anfalla med krigslist.
8.
Det är regeln i krig: om dina styrkor är tio gånger större än fiendens, att omringa honom; om fem
gånger större, att anfalla honom; om dubbelt så stor, att dela upp din armé till två.
9.
Om jämlika, kan vi bjuda strid; om något underlägsen till antalet, kan vi undvika fienden; om definitivt
ojämlika på alla sätt, kan vi fly från honom.
10.
Härav, även om en envis strid kan åstadkommas av en mindre styrka, måste den till slut bli
tillfångatagen av den större styrkan.
11.
Nu är generalen statens befästningsverk; om befästningsverket är komplett på alla punkter; kommer
staten att vara stark; om befästningsverket har brister, kommer staten att vara svag.
12.
Det finns tre sätt på vilka en härskare att frambringa olycka för sin armé:
1: Genom att beordra armén att avancera eller retirera, vara ovetande om att det faktum att den
inte kan lyda. Detta kallas att derangera armén.
2: Genom att försöka hantera en armé på samma sätt som man administrera en stat, och vara
okunnig om villkoren som gäller i en armé. Detta orsakar oro i soldaternas sinne.
3: Genom att anställa officerare i sin armé utan urskillning, med okunskap om de militära principerna
om anpassning efter omständigheterna. Detta skakar soldaternas förtroende.
13.
Men om armén är orolig och misstrogen, komma bekymmer säkert att visa sig från de andra feodala
furstarna. Detta är helt enkelt att förorsaka anarki i armé, och kasta bort segern.
14.
Således känner vi till att där finns fem essentiella faktorer för seger:
1: Han kommer att vinna som vet när han skall kämpa och när han inte skall kämpa.
2: Han kommer att vinna som vet hur man hanterar både överlägsna och underlägsna styrkor.
3: Han kommer att vinna vars armé är fylld av samma anda genom alla dess ranger.
4: Han kommer att vinna, som förberedd, väntar på att anfalla en oförberedd fiende.
5: Han kommer att vinna som har militär kapacitet och inte är störd av sin härskare.
15.
Därav talesättet: Om du känner din fiende och känner sig själv, behöver du inte frukta resultatet av
hundra slag. Om du känner dig själv men inte fienden, för varje vunnen seger kommer du också att
lida en förlust. Om du känner varken fienden eller dig själv, besegras du i varje slag.
4: Taktiska dispositioner
1.
Sun Tzu sa: De goda kämparna från den gamla tiden satte sig själv först bortom möjligheten för
nederlag, och väntade sen på ett tillfälle att besegra fienden.
2.
Att säkra oss själv ifrån förlust ligger i våra egna händer, men möjligheten att besegra fienden
förses av fienden själv.
3.
Således är den gode kämpen i stånd att skydda sig mot förlust, men kan inte vara säker på att
besegra fienden.
4.
Därav talesättet: Man kan VETA hur man vinner utan att vara i stånd att GÖRA det.
5.
Skyddet mot förlust innebär defensiv taktik; förmågan att besegra fienden betyder att
vara offensiv.
6.
Defensiv ställning indikerar otillräcklig styrka; anfall, ett överflöd av styrka.
7.
Generalen som är skicklig i försvar gömmer sig i de mest dolda tillhåll i Jorden; han som är skicklig
i anfall blixtrar till från de yttersta höjderna av Himlen. Då har vi å ena sidan förmågan att försvara
oss själv; och å andra sidan, en seger som är fullständig.
8.
Att se segern endast då den är inom förståelsen för vad som är välbekant är inte höjdpunkten
av excellens.
9.
Inte heller är det höjdpunkten av excellens om du strider och segrar och hela riket
säger, "Bra gjort!"
10.
Att lyfta höstens hår ["Hösten hår" är förklarat som harens hår, som är finast på hösten, när
det ånyo börjar växa. Frasen är mycket vanlig i kinesisk skrift.] är inget tecken på stor styrka;
att se solen och månen är inget tecken på skarp syn; att höra buller från åska är inget tecken
på ett snabbt öra.
11.
Vad de i forntid kallade en begåvad kämpe är en som inte bara vinner, men som är bäst i att
vinna med lätthet.
12.
Därför bringar hans segrar honom varken rykte om vishet eller ära för mod.
13.
Han vinner sina slag genom att inte göra misstag. Att inte göra misstag är vad som grundlägger
säkerheten i att segra, för det betyder att besegra en fiende som redan är slagen.
14.
Därför sätter sig den skickliga soldaten i en position som gör förlust omöjlig, och förlorar inte
tillfället att besegra fienden.
15.
Därför är det så i krig att den segrande strategen bara söker strid efter det att segern är vunnen,
medan han som är förutbestämd att förlora först strider och efteråt söker efter segern.
16.
Den fulländade ledaren utvecklar den moraliska lagen, och håller sig strikt till metod och disciplin;
då är det inom hans makt att kontrollera framgång.
17.
Avseende militära metoder, har vi, som först, Mätning; som andra, Bedömning av kvantitet; som
tredje, Kalkylering; som fjärde, Bedömning av chanser; som femte, Seger.
18.
Mätning är skyldig Jorden sin existens; Bedömning av kvantitet, Mätning; Kalkylering, Bedömning
av kvantitet; Bedömning av chanser, Kalkylering; och Seger, Bedömning av chanser.
19.
En segrande armé i motsats till en flyende, är som vikten av ett kilo placerad i en våg mot ett
enda korn.
20.
Anstormningen av en segrande styrka är likt explosionen av undertryckt vatten som friges, och
spränger sig igenom en bergsklyfta, ett tusen famnar djup.
5: Energi
1.
Sun Tzu sa: Kontroll av en stor styrka är samma princip som kontroll av ett fåtal män: det är
bara en fråga om att dela upp deras antal.
2.
Att strida med en stor armé under ditt befäl är inte olikt att strida med en liten: det är bara
en fråga om institution av tecken och signaler.
3.
För att garantera att hela din trupp kan motstå den värsta stöten av fiendens anfall och
förbli oberörd - det är effekten av direkt och indirekt manöver.
4.
Att sammanstötningen mot din armé kan vara som en slipsten kastad mot ett ägg - det är
effekten av vetenskapen om svaga och starka punkter.
5.
I all strid, kan den direkta metoden användas för sammandrabbning, men indirekta metoder
behövs för att trygga segern.
6.
Indirekt taktik, effektivt använd, är outtröttlig som Himlen och Jorden, ändlös som strömmen
i floder och bäckar; liksom solen och månen, de slutar men för att börja ånyo; liksom de fyra
säsongerna, de går bort för att återkommer ännu en gång.
7.
Det finns inte fler är fem musikaliska noter, ändå kan kombinationerna av dessa fem vara
upphov till fler melodier än som någonsin kan höras.
8.
Det finns inte fler än fem grundfärger (blå, gul, röd, vit och svart), ändå kan de i kombination
producera fler nyanser än vad som någonsin kan ses.
9.
Det finns inte fler än fem grundaromer (sur, syrlig, salt, söt, bitter), ändå kan alla variationer
av de fem aromerna ge fler smaker än vad som någonsin kan smakas.
10.
I strid, finns där inte mer än två metoder för anfall - de direkta och de indirekta; ändå kan
dessa två i kombination skapa en oändlig serie av manövrar.
11.
Det direkta och det indirekta leder in i varandra i tur. Det är som rörelse i en cirkel - du
kommer aldrig till slutet. Vem kan ta slut på möjligheterna av deras kombination?
12.
Truppernas anfall är lik störtfloden som även rullar stenar på sin väg.
13.
Kvalitén i ett beslut är som den perfekt timade störtdykningen av en falk som gör den i
stånd att jaga sitt byte.
14.
Därför är den skicklige soldaten fruktansvärd i sitt anfall, och precis i sitt beslut.
15.
Energi kan liknas vid böjningen av ett armborst; beslutet, vid att utlösa avtryckaren.
16.
I centrum av den turbulenta och tumultartade striden, kan det förefalla att vara oordnat
och ändå inte vara oordnat alls, din uppställning kan vara utan början och slut, ändå blir det
belägget emot förlust.
17.
Simulerad oordning förutsätter perfekt disciplin, simulerad rädsla förutsätter mod; simulerad
svaghet förutsätter styrka.
18.
Att dölja ordning under kappan av oordning är i enkelhet en fråga om uppdelning; att dölja
ordning under ett uppträdande av försagdhet förutsätter en fond av dold energi; att maskera
styrka med svaghet är att bli påverkade av taktiska dispositioner.
19.
Så den som är skickliga i att hålla fienden i rörelse upprätthåller ett vilseledande sken, efter
vilket fienden kommer att agera. Han offrar någonting, som fienden kan gripa efter.
20.
Genom att hålla ut bete, håller han fienden på marsch; sen, med en grupp av utvalda män,
ligger han i väntan på honom.
21.
Den duglige soldaten söker efter effekten av kombinerad energi, och kräver inte för mycket
av individen. Härav hans förmåga att välja ut de rätta männen och utnyttja kombinerad energi.
22.
När han utnyttjar kombinerade energi, blir hans stridande män som det var med rullande
stockar eller stenar. För det ligger i stockens och stenens natur att förbli orörlig på jämn
mark, och att röra sig på en sluttning; om fyrkantiga, att stanna, men om rundformade,
att rulla ner.
23.
Så energin som utvecklas av skickliga soldater är som farten av en rund sten rullad nedför
ett tre hundra meter högt berg. Så mycket om ämnet energi.
6: Svaga och starka punkter
1.
Sun Tzu sa: Vem som än är först på fältet och inväntar fiendens ankomst, kommer att vara
utvilad inför striden; vem som än är tvåa på fältet och måste jäkta till strid kommer att
anlända utmattad.
2.
Den begåvade kämpen forcerar sin vilja på fienden, men tillåter inte att fienden forcera
sin vilja på honom.
3.
Genom att räcka fram fördelar för honom, kan han få fienden att närma sig på hans egna
villkor; genom att tillfoga skada, kan han göra det omöjligt för fienden att nalkas.
4.
Om fienden har lugnt och ro, kan han plåga honom; om fienden är välförsedd med mat, kan
han svälta ut honom; om lägret är fridsamt, kan han tvinga honom att flytta.
5.
Kom fram på platser som fienden måste skynda att försvara; marschera snabbt till platser
där du inte är väntad.
6.
En armé kan marschera långa distanser utan besvär, om den marscherar genom land där
fienden inte finns.
7.
Du kan vara säker på att lyckas i dina anfall om du bara anfaller platser som är oförsvarade.
Du kan säkerställa skyddet på ditt försvar om du bara håller positioner som inte kan bli anfallna.
8.
Så den general är skicklig i anfall vars motståndare inte vet vad de skall försvara; och den general
är skicklig i försvar vars motståndare inte vet vad de skall anfalla.
9.
Gudomliga konst är skarpsinne och tystlåtenhet! Genom dig lär vi oss att vara osynliga, genom
dig ohörbara; och därför kan vi hålla fiendens öde i våra händer.
10.
Du kan avancera och vara absolut oemotståndlig, om du styr kurs mot fiendens svaga punkter;
du kan retirera och vara säker från förföljelse om dina rörelser är snabbare än fiendens.
11.
Om vi önskar att strida, kan fienden pressas till en sysselsättning även om han är skyddad
bakom en hög fästningsvall och ett djupt dike. Allt vi behöver göra är att anfalla någon annan
plats som de blir tvingade att understödja.
12.
Om vi inte önskar att strida, kan vi förhindra fienden att sysselsätta oss även om gränslinjerna
till vår förläggning bara är uppritade på marken. Allt vi behöver göra är att kasta något märkligt
och oförklarligt på deras väg.
13.
Genom att upptäcka fiendens disposition och själva förbli osynliga, kan vi behålla våra krafter
koncentrerade, medan fiendens måste splittras.
14.
Vi kan formera en enhetlig styrka, medan fienden måste delas upp sig i fraktioner. Följaktligen
blir det en hetsad helhet mot separata delar av en helhet, vilket betyder att vi skall vara många
mot fiendens få.
15.
Och om vi således är i stånd att anfalla en underlägsen styrka med en överlägsen, kommer
vår motståndare att vara i trångmål.
16.
Platsen där vi planerar att strida får inte bli känd; för då måste fienden preparera sig mot ett
möjligt anfall på flera olika punkter; och om hans styrkor så är fördelade i många riktningar,
kommer antalen vi måste möta, när som helst, att vara proportionellt få.
17.
För skulle fienden förstärker sina förtrupper, kommer han att försvaga sina eftertrupper;
skulle han förstärka sin eftertrupper, kommer han att försvaga sina förtrupper; skulle han
förstärka sin vänstra flank, kommer han att försvaga sin högra; skulle han förstärka sin högra
flank, kommer han att försvaga den vänstra: Om han sänder förstärkning överallt, kommer
han att försvagas överallt.
18.
Numerär svaghet kommer av att man måste förbereda sig mot möjliga anfall; numerär styrka,
från att tvinga våra motståndare att göra dessa förberedelser mot oss.
19.
Vet vi plats och tid för det kommande slaget, kan vi samlas från de största avstånden för
att strida.
20.
Men om varken tid eller plats är känd, kommer den vänstra flanken att vara oförmögen att bistå
den högra, den högra lika oförmögen att bistå den vänstra, förtrupperna inkapabla att avlösa
eftertrupperna, och eftertrupperna att stödja första linjen. Hur mycket värre så om de mest
avlägsna delarna av armén är allt under hundra Li* isär, och även de närmsta är separerade
med åtskilliga Li*?
21.
Även om enligt mina beräkningar Yuehs soldater numerärt översteg våra egna, skall det inte ge
dem någon fördel i fråga om seger. Jag säger att seger kan bli åstadkommen.
22.
Trots att fienden är större i antal, kan vi förhindra dem att kriga. Intrigera för att avslöja hans
planer och sannolikheten för deras framgång.
23.
Reta upp honom, och lär dig principerna om hans aktivitet och inaktivitet. Pressa honom att avslöja
sig själv, för att få reda på hans sårbara punkter.
24.
Jämför noga motståndarens armé med din egen, så du får veta var styrkan är överflödig och
var den är bristfällig.
25.
När du gör taktiska dispositioner, det högsta målet du kan uppnå att dölja dem; dölj dina dispositioner,
och du kommer att vara säker mot sökande från de skarsinnigaste spionerna, mot intrigerna från
de klokaste hjärnorna.
26.
Hur seger kan skapas för dem utifrån fiendens egna planer - det är vad massorna inte kan begripa.
27.
Alla kan se den taktik varigenom jag segrar, men vad ingen kan se är strategin utifrån vilken segern
är utvecklad. Upprepa inte den taktik som har gett dig en seger, utan låt dina metoder styras av
omständigheternas oändliga variationer.
28.
Militär taktik är som med vatten; för vatten i sin naturliga väg rinner bort från höga platser och
rusar nedåt.
29.
Så i krig, förfaringssättet är att undvika vad som är starkt och att anfalla mot vad som är svagt.
30.
Vattnet formar sin väg efter markens natur över vilken det flödar; soldaten arbetar fram sin seger
i relation till den fiende han möter.
31.
Därför, precis som vatten inte behåller en konstant form, så finns där i krigsföring inga
konstanta tillstånd.
32.
Han som kan modifiera sin taktik i relation till sin motståndare och därigenom framgångsrikt vinna,
kan bli kallad en gudabenådad anförare. De fem elementen (vatten, eld, trä, metall, jord) är inte
alltid likvärdigt dominerande; de fyra säsongerna lämnar plats för varandra i tur. Det finns korta
dagar och långa; månen har perioder då den avtar och tilltar.
* Li: kinesiskt längdmått, vanligen = 576 m.
7: Manövrering
1.
Sun Tzu sa: I krig, tar generalen emot order från härskaren.
2.
När han samlat en armé och dragit samman sina styrkor, måste han blanda och samordna de olika
elementen däri innan han slår läger.
3.
Efter detta, kommer taktisk manövrering, mot vilket det inte finns någonting svårare. Svårigheten i
taktisk manövrering består i att vända omvägar till de direkta, och olycka till fördel.
4.
Således, att göra en lång och kringgående truppförflyttning, efter att ha lockat fienden ur vägen,
och fastän du startade efter honom, för att lyckas att nå målet före honom, visar kunskap i
färdigheten om DEVIATION.
5.
Manövrering med en armé är fördelaktigt; med en odisciplinerad massa, ytterst farligt.
6.
Om du sänder en fullt utrustad armé i marsch för att få ett försprång, finns risken att du kommer
för sent. å andra sidan, att detachera en flyende kolonn för det syftet involverar uppoffring av dess
bagage och förråd.
7.
Således, om du beordrar dina män att kavla upp sina ärmar, och utföra forcerade marscher utan att
göra halt dag eller natt, och tillryggalägga dubbelt av den brukliga distansen i ett sträck, och fullgöra
ett hundra Li* för att rycka ett försprång, kommer ledarna av alla dina tre divisioner att falla i
händerna på fienden.
8.
De starka männen skall vara i fronten, de svagare kommer att släpar efter, och med denna plan
kommer endast en tiondel av din armé att nå sin destination.
9.
Om du marschera femtio Li* för att utmanövrera fienden, förlorar du ledaren av din första division,
och endast hälften av dina styrkor kommer att nå målet.
10.
Om du marschera trettio Li* med samma avsikt, kommer två tredjedelar av din armé att anlända.
11.
Vi kan förstå att en armé utan sitt trängkolonn är förlorad; utan proviant är den förlorad; utan baser
för försörjning är den förlorad.
12.
Vi kan inte gå in i allianser förrän vi är välbekanta med våra grannars planer.
13.
Vi är inte färdiga att leda en armé på marsch om vi inte är förtrogna med traktens yta - dess berg och
skog, dess fallgropar och branter, dess sumpmarker och träsk.
14.
Vi skall vara ur stånd att ta traktens fördelar i beräkning såvida vi inte använder oss av lokala guider.
15.
I krig, praktisera simulation, och du kommer att ha framgång.
16.
Huruvida du ska koncentrera eller dela upp dina trupper, måste bestämmas av omständigheterna.
17.
Lär din snabbhet vara såsom vinden, din kompakthet såsom skogen.
18.**
Vid invadering och plundring, var som eld. Låt din orubblighet vara som ett berg.
19.
Låt dina planer vara dunkla och ogenomträngliga som natten, och när du agerar, anfall som ett åskslag.
20.
När du plundrar en landsbygd, låt bytet fördelas mellan dina män; när du erövrar nytt territorium, stycka
upp det i jordlotter till förmån för soldaterna.
21.
Fundera och rådslå innan du agerar.
22.
Han segrar som har lärt sig färdigheten om deviation. Sådan är konsten om manövrering.
23.
Boken om Militär Ledning säger: På slagfältet, kan det talade ordet inte bära tillräckligt långt: härav
inrättningen av gonggongar och trummor. Inte heller kan ordinära objekt synas med tillräcklig klarhet:
härav inrättningen av faner och flaggor.
24.
Gonggongar och trummor, fanor och flaggor, är medel varigenom massans öron och ögon kan fokuseras
på en särskild punkt.
25.
Massan som formerar en enda förenad styrka, gör det omöjligt både för de modiga att avancera ensamma,
eller för de fega att retirera ensamma.
26.
I nattkrig, så, gör mycket bruk av signaleldar och trummor, och i strider om dagen, av flaggor och fanor,
som ett medel att påverka din armés öron och ögon.
27.
En hel armé kan bli berövad sitt livsmod; en överbefälhavare kan bli berövad sin sinnesnärvaro.
28.
Soldatens stridsmoral är starkast på morgonen; vid middag har den börjat falna; och på kvällen, är hans
sinne inriktat bara på att återvända till lägret.
29.
En skicklig general, därför, undviker en armé när dess moral är hög, men anfaller när den är trög och
benägen att återvända. Detta är konsten att studera sinnesstämningar.
30.
Disciplinerad och lugn, inväntar man tecken på oordning och bråk bland fienden: detta är konsten att behålla
självbehärskning.
31.
Att vara nära målet medan fienden fortfarande är långt ifrån det, att vänta i lugn och ro medan fienden
sliter och kämpar, att vara mätt medan fienden svälter: detta är konsten att hushålla sina krafter.
32.
Att avstå ifrån att genskjuta en armé vars fanor är i perfekt ordning, att avstå ifrån att anfalla en armé
som är uppställd i lugn och självsäker samling: detta är konsten att studera omständigheterna.
33.
Det är en militär självklarhet att inte avancera uppförsbacke mot fienden, eller att bekämpa honom när
han kommer i utförsbacke.
34.
Förfölj inte en fiende som simulerar flykt; anfall inte soldater vars moral är hög.
35.
Svälj inte fiendens bete. Hindra inte en armé som återvänder hem.
36.
När du omringar en fiende, lämna en utväg fri. Pressa inte en desperat fiende för hårt.
37.
Detta är konsten i krigsföring.
* Li: kinesiskt längdmått, vanligen = 576 m.
** Grammatiken i "is immovability like a mountain" är möjligtvis gåtfull men förmodligen felaktig. Något
ord tycks saknas från originalöversättningen. De
Denna svenska version ger (i punkt 18) en bild av vad översättaren tror Sun Tzu egentligen menade.
8: Variationer i taktik
1.
Sun Tzu sa: I krig, tar generalen emot order från härskaren, samlar sin armé och drar ihop sina styrkor.
2.
Om du befinner dig i svåra trakter, slå inte läger. I trakter där huvudvägar korsas, förena dig med
dina allierade. Dröj inte kvar i farligt isolerade positioner. I inneslutna situationer, måste du ta till
krigslist. I desperata positioner, måste du strida.
3.
Det finns vägar som inte skall följa, arméer som inte skall anfallas, städer som inte skall belägras,
positioner som man inte skall kämpa om, order från härskare som inte måste lydas.
4.
Generalen som fullständigt förstår fördelarna som medföljer variationer i taktik vet hur han hanterar
sina trupper.
5.
Generalen som inte förstår dessa, kan vara välbekant med traktens konfiguration, men ändå inte
vara i stånd att dra praktisk nytta av sin kunskap.
6.
Så, studenten i krig som är okunnig i krigskonsten om att variera sina planer, även om han är bekant
med de Fem Fördelarna, kommer att misslyckas med att på bästa sätt bruka sina män.
7.
Så i den vise ledarens planer, blandas hänsyn till fördelar och nackdelar ihop.
8.
Om våra förväntade fördelar tyglas på detta sätt, kan vi lyckas med att genomföra de essentiella
delarna av våra planer.
9.
Om vi, å andra sidan, mitt inne i svårigheter alltid är redo att uppbringa en fördel, kan vi befria oss
själv från olycka.
10.
Reducera hotet från närliggande härskare genom att tillfoga dem skada; och ge dem bekymmer,
och håll dem konstant upptagna; håll ut bestickande lockelser, och få dem att storma till vilken
punkt som helst.
11.
Krigskonsten lär oss att inte lita på sannolikheten att fienden inte kommer, utan på vår egen beredskap
att ta emot honom; inte på möjligheten att han inte anfaller, utan snarare på det faktum att vi gjort
våra egen position oangripbar.
12.
Det finns fem farliga fel som kan påverka en general:
1: Vårdslöshet, som leder till förstörelse;
2: feghet, som leder till tillfångatagande;
3: hetsighet, som kan provoceras med förolämpningar;
4: en ärevördighet som är känslig för skam;
5: överdriven omsorg för sina män, som utsätter honom för oro och bekymmer.
13.
Dessa är de fem skötesynderna hos en general, förödande i krigsföring.
14.
När armén är övervunnen och deras ledare stupat, kan orsaken säkert hittas bland dessa fem
farliga fel. Låt dem vara föremål för granskning.
9: Armén på marsch
1.
Sun Tzu sa: Vi kommer nu till frågan om att slå upp militärläger, och att observera tecken
från fienden. Passera raskt över bergen, och håll dig i närheten av dalarna.
2.
Slå läger på höjder, vända åt solen. Bestig inte höjder för att strida. Så mycket om krigsföring
i berg.
3.
Efter att ha korsat en flod, skall du bege dig långt ifrån den.
4.
När en invaderande styrka korsar en flod på sin frammarsch, avancera inte för att möta den
mitt i strömmen. Det blir bäst att låta halva fiendens armé komma över, och då leverera ditt anfall.
5.
Om du är angelägen att strida, skall du inte söka upp angriparen allt för nära en flod som de
måste korsa.
6.
Lägra dina styrkor högre uppströms än fienden, och vända mot solen. Gå aldrig uppström för
att möta en fiende. Så mycket om krigsföring vid floder.
7.
I korsning över gränsområde, skall ditt enda bekymmer vara att passera dem fort, utan
någon fördröjning.
8.
Om tvingad att fly in i ett gränsområde, skall du ha vatten och gräs nära dig, och ha ryggen mot
en trädklunga. Så mycket om krigsföring vid gränsområde.
9.
I torr, slät terräng, intag en lättillgänglig position med höjder på din högra sida och bakom dig,
så att faran kan vara framåt, och säkerheten ligga bakåt. Så mycket om krigsföring på slät terräng.
10.
Detta är de fyra praktiska områdena i militär kunskap som gjorde det möjligt för Den Gule Kejsaren
att övervinna fyra olika härskare.
11.
Alla arméer föredrar hög terräng före låg och soliga platser före mörka.
12.
Om du vill ta väl hand om dina soldater, och slår läger på hård mark, kommer armén att vara fri från
sjukdom av alla sorter, och detta kommer att innebära seger.
13.
När du kommer till en kulle eller en vall, ockupera den soliga sidan med sluttningen i ryggen åt höger.
Då kan du omedelbart agera till förmån för dina soldater och använda markens naturliga fördelar.
14.
När, som konsekvens av tungt regn uppåt landet, floden du vill vada över är hög och skumbestänkt,
måste du vänta tills den sjunker undan.
15.
Terräng på vilken det finns branta klippor med floder forsande där emellan, djupa naturliga
håligheter, instängda platser, trassliga snår, kärr och träsk, skall lämnas fortast möjligt och
inte närmas.
16.
Medan vi håller oss borta från sådana platser, skall vi få fienden att närma sig dem; medan vi möter
dem, skall vi låta fienden ha sådana platser i ryggen.
17.
Om det i närheten av ditt läger finns någon typ av höjd, dammar omgärdade med gräsväxter, håliga
flodområde fyllda med vass, eller skogar med grov undervegetation, måste de noggrant rivas upp
och undersökas; för detta är platser där fienden ligger i bakhåll eller spioner sannolikt ligger gömda.
18.
När fienden är nära till hands och förblir tyst, litar han på den naturliga styrkan i sin position.
19.
Om fienden håller sig avlägsen och försöker provocera en strid, är han angelägna om att andra
sidan skall avancera.
20.
Om hans lägerplats är lättillgänglig, försöker han erbjuda ett bete.
21.
Rörelse bland skogens träd visar att fienden avancerar. Uppenbarelsen av ett antal fördjupningar
mitt i det tjocka gräset betyder att fienden vill göra oss misstänksamma.
22.
Lyftande fåglar på flykt är tecken på ett bakhåll. Uppskrämda djur indikerar att ett plötsligt anfall är
på väg.
23.
När damm reser sig i en hög pelare, är det tecken på att stridsvagnar avancerar; när dammet ligger
lågt, men sprider sig över ett stort område, säger det att ett infanteri närmar sig. När dammet
förgrenas ut i olika riktningar, visar det att trupper sänts ut att samla ved. Ett fåtal dammoln som
rör sig hit och dit betyder att en armé sätter läger.
24.
Låga röster och ökade förberedelser är tecken på att fienden skall avancera. Höga röster och
framdrivning som för att anfalla är tecken på att han skall retirera.
25.
När de lätta stridsvagnarna kommer ut först och tar position på flyglarna, är det tecken på att
fienden formerar sig för strid.
26.
Fredsförslag som inte ackompanjeras av svurna avtal indikerar en komplott.
27.
När soldaterna springer runt och inte faller in i leden, betyder det att det kritiska ögonblicket
har kommit.
28.
När några ses avancera och andra retirera, är det ett lockbete.
29.
När soldaterna står och lutar sig mot sina spjut, är de svaga av matbrist.
30.
Om de som är utsända att hämta vatten själv börjar drick, lider armén av törst.
31.
Om fienden ser en fördel att vinna och inte gör någon ansträngning för att försäkra sig om den,
är deras soldater utmattade.
32.
Om fåglar samlas på en plats, är den inte ockuperad. Högljuddhet om natten tyder på nervositet.
33.
Om där är oro i förläggningen, är den generella auktoriteten svag. Om fanorna och flaggorna växlas
omkring, är uppror nära. Om officerarna är arga, betyder det att soldaterna är trötta.
34.
När en armé matar sina hästar med korn och dödar sin boskap för föda, och när soldaterna inte
hänger sina grytor över lägereldarna, och visar att de inte skall återvända till deras tält, kan du
vara säker på att de är fast beslutade att kämpa till döden.
35.
Synen av soldater som viskar tillsammans i små grupper eller pratar i dämpade toner pekar på
missnöje bland de meniga.
36.
Allt för frekventa belöningar betyder att fienden håller på att få slut på sina resurser; för många
bestraffningar förråder ett tillstånd av svårt nödläge.
37.
Att börja med att skrävla, men efteråt bli rädd för fiendens antal, visar en stor brist på intelligens.
38.
När budbärare sänds med komplimanger i deras munnar, är det ett tecken på att fienden
önskar vapenvila.
39.
Om fiendens trupper marscherar upp i vrede och står kvar mitt emot våra under en lång tid utan att
varken gå i strid eller retirera, är situationen sådan att den kräver stor vaksamhet och försiktighet.
40.
Om våra trupper numerärt inte är större än fienden, är det tillräckligt nog; det betyder bara att inget
direkt anfall kan göras. Vad vi kan göra är helt enkelt att koncentrera all tillgängliga styrka, hålla
fienden under bevakning, och erhålla förstärkningar.
41.
Han som inte utövar beräkning utan underskattar sin motståndare kommer säkert att fångas av dem.
42.
Om soldaterna bestraffas innan de har fäst sig vid dig, blir de inte att visa sig ödmjuka; och, om
inte ödmjuka, kommer de att vara praktiskt taget värdelösa. Om, när soldaterna fästs sig vid dig,
bestraffningar inte genomförs, kommer de ändå att vara värdelösa.
43.
Därför måste soldater först och främst behandlas på ett mänskligt sätt, men hållna under kontroll
med järndisciplin. Detta är en säker väg mot seger.
44.
Om soldaternas order under träning är vanemässigt upprätthållna, blir armén disciplinerad; om
inte, blir disciplinen dålig.
45.
Om en general visar förtroende till sina soldater men alltid insisterar på att hans order lyds, blir
förtjänsten ömsesidig.
10: Terräng
1.
Sun Tzu sa: Vi kan urskilja sex typer av terräng, nämligen:
1: Tillgänglig terräng;
2: obstruerande terräng;
3: förhalande terräng;
4: smala pass;
5: branta höjder;
6: positioner på långt avstånd ifrån fienden.
2.
Terräng som fritt kan korsas av båda parter, kallas TILLGÄNGLIG.
3.
Beträffande terräng av denna natur, intag före fienden höjderna och soliga lägen, och bevaka
noga dina gränser för förnödenheter. Då kan du vara i stånd att strida med övertag.
4.
Terräng som kan lämnas men är svår att återta, kallas OBSTRUERANDE.
5.
Från en position av detta slag, om fienden är oförberedda, kan du avancera fram och besegra
honom. Men om fienden är beredda på din ankomst, och du inte kan besegra honom, då, eftersom
återvändo är omöjligt, blir följden en katastrof.
6.
När positionerna är sådana att ingen sida vinner genom att göra första draget, kallas det
FÖRHALANDE terräng.
7.
I en position av denna sort, även om skulle erbjuda ett lockande bete, är det tillrådligt att inte
röra sig framåt, utan snarare att retirera, genom att locka fienden i sin tur; då, när delar av
hans armé har kommit ut, kan vi med fördel leverera vårt anfall.
8.
Vad beträffar SMALA PASS, om du kan ockupera dem först, förlägg det i stark garnison och
invänta fiendens aktioner.
9.
Skulle armén förekomma dig i ockuperingen av ett pass, följ efter honom om passet är förlagt
i stark garnison, utan bara om passet förlagt i svag garnison.
10.
Vad beträffar BRANTA HÖJDER, om du ligger före fienden, skall du ockupera höga och soliga
läge, och där vänta på att han kommer upp.
11.
Om fienden har ockuperat dem före dig, följ inte honom, utan retirera och försök locka
bort honom.
12.
Om du befinner dig på ett stort avstånd ifrån fienden, och de båda arméernas styrkor är likvärdiga,
är det inte lätt att provocera en strid, och kamp kommer att bli till din nackdel.
13.
Detta är de sex principerna förbundna med Jorden. Generalen som har uppnått en ansvarsfull
befattning måste studera dessa noggrant.
14.
Nu är en armé utsatt för sex olika katastrofer, som inte uppstår av naturliga orsaker, utan
från misstag för vilka generalen är ansvarig. De är:
1: Flykt;
2: lydnadsbrott;
3: kollaps;
4: ruin;
5: desorganisation;
6: motgång.
15.
Med lika förutsättningar, om en styrka slungas mot en fiende som är tio gånger större, kommer
det att resultera i FLYKT för de förra.
16.
När soldaterna är för starka och deras officerare för svaga, blir resultatet LYDNADSBROTT.
17.
När officerarna är för starka och soldaterna för svaga, blir resultatet KOLLAPS.
18.
När de högre officerarna är arga och odisciplinerade, och i mötet med fienden beordrar armén
i krig för sin egen skull på grund av förbittring, innan överbefälhavaren vet om han är i position
att strida, blir resultatet RUIN.
19.
När generalen är svag och utan auktoritet; när hans order är oklara och obestämda; när
officerare och soldater inte tilldelats fasta uppgifter, och leden är slarvigt formerade, blir resultatet
total DESORGANISATION.
20.
När en general är oförmögen att beräkna fiendens styrka, tillåter en underlägsen styrka att
uppehålla en stor, eller kastar ett svagt detachement mot en stark, och försummar att placera
utvalda soldater i fronten, måste resultatet bli MOTGÅNG.
21.
Detta är sex sätt att kurtisera nederlag, och de måste noggrant noteras av generalen som
uppnått en ansvarspost.
22.
Den naturliga utformningen av landskapet är soldatens bästa bundsförvant; men förmågan att
bedöma motståndaren, att kontrollera grundvalarna för seger, och att skarpsinnigt beräkna
svårigheter, faror och avstånd, utgör prövningen för en stor general.
23.
Den som känner till dessa saker, och i strid sätter sin kunskap i verket, kommer att vinna sina krig.
Den som varken känner till dem, eller utövar dem, kommer säkert att besegras.
24.
Om strid med säkerhet kommer att resultera i seger, då måste du strida, även om härskaren
förbjuder det; om strid inte kommer att resultera i seger, då skall du inte strida även vid
härskarens befallning.
25.
Generalen som avancerar utan att söka ära och retirerar utan rädsla för vanära, vars enda tanke
att skydda sitt land och ädelt tjäna sin härskare, är nationens juvel.
26.
Betrakta soldaterna som dina barn, och de kommer att följa dig genom de djupaste dalarna; se
på dem som dina egna älskade söner, och de kommer att stå vid din sida till döden.
27.
Om du, emellertid, är medgörlig, men ur stånd att få dem att tro på din auktoritet; godhjärtad,
men oförmögen att genomdriva dina order; och inkapabel att kuva oordning: då måste dina
soldater liknas vid bortskämda barn; de är i värdelösa för något praktiskt syfte.
28.
Om vi vet att våra egna män är i stånd att anfalla, men är omedveten om att fienden inte är
öppen för anfall, har vi bara kommit halvvägs mot seger.
29.
Om vi vet att fienden är öppen för anfall, men är omedvetna om att våra egna män är i stånd
att anfalla, har vi bara nått halvvägs mot seger.
30.
Om vi vet att fienden är öppen för anfall, och också vet att våra egna män är i stånd att anfalla,
men är omedvetna om att terrängens natur gör strid outförbar, har vi fortfarande bara nått
halvvägs mot seger.
31.
Följaktligen är den erfarne soldaten, en gång satt i rörelse, aldrig förvirrad; när han en gång
brutit läger, är han aldrig villrådig.
32.
Därav talesättet: Om du känner din fiende och känner dig själv, kommer din seger att stå utom
allt tvivel; om du känner Himlen och känner Jorden, kan du göra din seger fullständig.
11: De nio situationerna
1.
Sun Tzu sa: Krigskonsten känner igen nio variationer av terräng:
1: Spridande terräng;
2: ledig terräng;
3: stridbar terräng;
4: öppen terräng;
5: terräng med korsande huvudvägar;
6: seriös terräng;
7: svår terräng;
8: innesluten terräng;
9: desperat terräng.
2.
När en anförare strider på sitt eget territorium, är det spridande terräng.
3.
När han har trängt in på fientligt territorium, men inte på stor distans, är det ledig terräng.
4.
Terräng vars besittning betyder stor fördel för båda sidor, är stridbar terräng.
5.
Terräng på vilken båda sidor har rörelsefrihet, är öppen terräng.
6.
Terräng som formerar en nyckel till tre stridbara stater, så att han som ockuperar den först har
det mesta av kejsardömet under sitt kommando, är terräng med korsande huvudvägar.
7.
När en armé har trängt in i hjärtat av ett fientlig land, och lämnat ett antal befästa städer
bakom sig, är det seriös terräng.
8.
Bergsskogar, ojämna branter, sumpmarker och kärr - alla landskap som är svåra att passera:
detta är svår terräng.
9.
Terräng som kan nås genom trånga bergspass, och från vilka vi bara kan retirera på slingrande
spår, så att en mindre grupp av fienden skulle vara tillräcklig för att besegra en större grupp av
våra egna: detta är innesluten terräng.
10.
Terräng på vilken vi bara kan rädda oss från undergång genom att strida utan fördröjning, är
desperat terräng.
11.
På spridande terräng, därför, strida inte.
På ledig terräng, gör inga uppehåll.
På stridbar terräng, attackera inte.
12.
På öppen terräng, försök inte blockera fiendens väg. På terräng med korsande huvudvägar,
anslut dig med dina allierade.
13.
På seriös terräng, samlas för plundring.
På svår terräng, fortsätt stadigt att marschera.
14.
På innesluten terräng, ta till krigslist.
På desperat terräng, strida.
15.
De som kallades skickliga ledare i antika tider visste hur man drev en kil mellan fiendens front
och eftertrupperna; för att förhindra samarbete mellan hans större och mindre divisioner; för
att hindra de bra trupperna från att rädda de dåliga, och officerarna att återsamla deras män.
16.
När fiendens soldater var förenade, lyckades de hålla dem oordnade.
17.
När det var till deras fördel, gjorde de en rörelse framåt; i annat fall stod de still.
18.
Om tillfrågad hur man skall mäta sig med en stor och ordnad fientlig armé som är redo att gå
till anfall, skulle jag säga: - Börja med att beslagta något din angripare värdesätter högt; då
kommer han medgörligt att följa din vilja.
19.
Rapiditet är det essentiella i krig: ta fördel av fiendens bristande beredskap, ta oväntade
vägar, och anfall obevakade lägen.
20.
De följande är principerna som måste observeras för en invaderande styrka: Ju djupare
armén tränger in i landet, desto större blir pålitligheten i dina trupperna, och således kommer
försvararna inte att få överläge mot dig.
21.
Plundra rika trakter för att förse din armé med mat.
22.
Studera noggrant dina soldaters välbefinnande, och påfresta dem inte. Koncentrera din energi
och samla dina krafter. Håll din armé kontinuerlig i rörelse, och skapa outgrundliga planer.
23.
Försätt dina soldater i positioner där det inte finns en utväg, och de kommer att föredra döden
före flykt. Om de skall möta döden, finns där inget de inte kan åstadkomma. Officerare och
soldater kommer att ta fram sina yttersta krafter.
24.
Soldater i desperata svårigheter förlorar sina rädslor. Om det inte finns en flyktväg, kommer
de att stå orubbliga. Om de befinner sig i ett fientligt land, kommer de att uppvisa en obeveklig
front. Om där inte finns någon hjälp för dem, kommer de att strida hårt.
25.
Alltså, utan att vänta på att bli anförda, kommer soldaterna att vara konstant alerta; utan att
vänta på att bli ombedda, gör de som du vill; utan restriktioner, kommer de att vara trogna;
utan att ge order, kan de vara betrodda.
26.
Förbjud förebud och omen, och eliminera vidskepligheters tvivel. Då, tills döden själv kommer,
fruktar de ingen olycka.
27.
Om soldaterna inte är överlastade med pengar, är det inte för att de har en avsmak för rikedom;
om deras liv inte är omåttligt långt, är det inte för att de är obenägna att leva ett långt liv.
28.
Dagen då de beordras ut i strid, kan dina soldater gråta, de som sitter upp blöter ner sina kragar,
de som ligger ner låter tårarna rinna nedför kinderna. Men låt dem en gång försättas i svårigheter,
och de kommer att visa mod som Chu eller Kuei.
29.
Den skicklige taktikern kan liknas vid en shuai-jan. En shuai-jan är en orm som kan hittas på
bergen i Chung. Slå till mot dess huvud, och du kommer att bli anfallen av svansen; slå till mot
svansen, och du kommer att bli anfallen av dess huvud. Slå till mot mitten, och du kommer att
bli anfallen av både huvudet och svansen.
30.
Tillfrågad om en armé kan fås att likna en shuai-jan, skulle jag svara: - Ja. För invånarna i Wu
och invånarna i Yueh är fiender. Men om de korsar en flod i samma båt och fångas av en storm,
hjälper de varandra precis som vänster hand hjälper den högra.
31.
Därför är det inte tillräckligt att sätta sin tillit till hästars oförmåga, och till att stridsvagnars hjul
sjunker ner i marken.
32.
Principen för vilken man hanterar en armé är att sätta upp en standard för gott sinne som
alla måste uppnå.
33.
Hur man utvinner det bästa av både de starka och de svaga - det är en fråga som involverar
lämpligt bruk av terräng.
34.
Så den skicklige generalen leder sin armé precis som om han leder en enda man, antingen han
vill eller inte, i sin hand.
35.
Det är generalens uppgift att vara tyst och vidmakthålla sekretess; ärligt och rättvist, och
således bibehålla ordning.
36.
Han måste vara i stånd att förbrylla sin officerare och soldater med falska rapporter, ögon
och öron, och således hålla dem i total okunnighet.
37.
Genom att alterera sina arrangemang och ändra sina planer, håller han fienden utan exakt
kunskap. Genom att skifta sin lägerplats och ta omvägar, förhindrar han fienden att förutse
hans uppsåt.
38.
I den kritiska stunden, agerar ledaren av en armé likt en som har klättrat upp på en höjd och
sen sparkar bort stegen bakom sig själv. Han för sina män långt in på fientligt territorium innan
han visar sina avsikter.
39.
Han bränner sina skepp och förstör sina kokkärl; som en herde driver en flock får, driver han
sina trupper hit och dit, och ingen vet varthän han går.
40.
Att samla sina styrkor och leda dem in i fara: - detta kan stipuleras som generalens uppgift.
41.
De olika åtgärderna anpassade till terrängens nio variationer; det fördelaktiga i offensiv och
defensiv taktik; de fundamentala lagarna om den mänskliga naturen: dessa är ting som
absolut måste studeras.
42.
Vid invadering av fientligt territorium, är de generella principerna, att penetrera djupt in skapar
samhörighet; att penetrera bara en kort bit betyder spridning.
43.
När du lämnar ditt eget land bakom dig, och tar din armé över grannskapets territorium,
finner du dig på kritisk terräng. När terrängen är öppen för kommunikation på alla sidor,
är terrängen den med korsande huvudvägar.
44.
När du penetrerar djupt in i ett land, är det seriös terräng. När du penetrerar bara en kort bit,
är det ledig terräng.
45.
När du har fiendens fäste i ryggen, och smala pass framåt, är det innesluten terräng. När det
inte finns utvägar för reträtt, är det desperat terräng.
46.
Därför, på spridande terräng, skulle jag inspirera mina soldater med förenade avsikter. På ledig
terräng skulle jag se till att ha nära förbindelse mellan alla delar av min armé.
47.
På stridbar terräng, skulle jag skynda på mina eftertrupper.
48.
På öppen terräng, skulle jag hålla ett vakande öga på mitt försvar. På terräng med korsande
huvudvägar, skulle jag konsolidera mina allianser.
49.
På seriös terräng, skulle jag säkerställa en kontinuerlig ström av underhållsförråd. På svår
terräng, skulle jag pressa trupperna att komma vidare.
50.
På innesluten terräng, skulle jag blockera samtliga reträttvägar. På desperat terräng, skulle
jag tillkännage för mina soldater hopplösheten i att rädda deras liv.
51.
För det är soldatens disposition att bjuda envist motstånd när han är omringad, att kämpa hårt
när han inte kan rädda sig själv, och att lyda prompt när han har hamnat i fara.
52.
Vi kan inte gå in i allianser med våra grannfurstar förrän vi är välbekanta med deras planer. Vi är
inte redo att leda en armé på marsch om vi inte är förtrogna med traktens utseende - dess berg
och skog, fallgropar och tvärbranter, kärr och sumpmarker. Vi är ur stånd att ta naturliga
fördelar i beräkning utan att använda lokala guider.
53.
Att ignoreras av någon av de följande fyra eller fem principerna gagnar inte en stridslysten furste.
54.
När en stridslysten furste anfaller en mäktig stat, visar sig hans taktik i att den förhindrar samlingen
av fiendens styrkor. Han överväldigar sina motståndare, och deras allierade förhindras att ansluta
sig emot honom.
55.
Därför strävar han inte efter att alliera med alla och envar, inte heller fostrar han andra staters
krafter. Han verkställer sina egna hemliga planer, och håller sin fiende i fruktan. Således är
han i stånd att inta deras städer och besegra deras kungarike.
56.
Ge belöningar utan att ta hänsyn till lagen, ge order utan att ta hänsyn till tidigare arrangemang;
och du är i stånd att hantera en hel armé som om du hade att göra med en enda man.
57.
Konfrontera dina soldater med själva idén; låt dem aldrig känna till din plan. När förutsättningarna
är ljusa, frambringa det för deras ögon; men säg ingenting till dem när situationen är dyster.
58.
Placera din armé i dödlig fara, och den kommer att överleva; slunga den in i desperata trångmål,
och den kommer att ta sig ut i säkerhet.
59.
För det är precis när en styrka har hamnat i fara som den är kapabel att slå ett slag för segern.
60.
Framgång i krigsföring är vunnen genom att noggrant anpassa oss efter fiendens ändamål.
61.
Genom att oupphörligen testa fiendens flanker, kommer vi att lyckas i det långa loppet med
att döda deras överbefälhavare.
62.
Detta kallas förmågan att utföra någonting med ren slughet.
63.
På dagen då du tar befäl, blockera alla gränser, förstör alla officiella papper och pass, och
stoppa passagen för alla sändebud.
64.
Var sträng i rådssalen, så att du kan kontrollera situationen.
65.
Om fienden lämnar en dörr öppen, måste du rusa in.
66.
Förekom din motståndare genom att beslagta vad han värdesätter, och listigt räkna ut hans
ankomst till terrängen.
67.
Vandra på stigen enligt definierade regler, och avpassa dig till fienden tills du kan utkämpa en
avgörande strid.
68.
Först, så, uppvisa en jungfrus blyghet, tills fienden ger dig en öppning; imitera efteråt hastighet
av en springande hare, och det kommer att vara för sent för fienden att opponera sig mot dig.
12: Att anfalla med eld
1.
Sun Tzu sa: Det finns fem metoder att anfalla med eld:
1: Den första är att bränna soldater i deras läger;
2: det andra är att bränna förråd;
3: det tredje är att bränna underhållsförband;
4: det fjärde är att bränna vapenarsenaler och magasin;
5: det femte är att slunga eld över motståndarna.
2.
För att kunna utföra ett anfall, måste vi ha nödvändiga medel tillgängliga. Material för att starta
eld skall alltid finnas i beredskap.
3.
Det finns lämpliga säsonger för att göra anfall med eld, och speciella dagar för att starta
en storbrand.
4.*
Den lämpliga säsongen är när vädret är mycket torrt; de speciella dagarna är när månen står
i formationerna Sållet, Väggen, Vingen, eller Bommen; för under dessa fyra dagar tilltar vinden.
5.
I anfall med eld, skall man vara beredd att möta fem möjliga utvecklingar:
1: När eld bryter ut inne i fiendens läger, besvaras det med ett anfall utifrån.
2: Om där är ett utbrott av eld, men fiendens soldater förblir ljudlösa, bida din tid, och
anfall inte.
3: När flammornas kraft nått sin fulla höjd, följ upp med ett anfall, om det är utförbart; om inte,
stanna där du är.
4: Om det är möjligt att göra ett angrepp med eld från utsidan, vänta inte på att den skall bryta
ut på insidan, utan leverera ditt anfall vid ett gynnsamt tillfälle.
5: När du startar en eld, skall du befinna dig i dess medvind. Anfall inte från läsidan.
6.
En vind som blåser upp under dagen varar länge, men en nattbris avtar snart.
7.
I varje armé, måste man känna till eldens fem möjliga utvecklingar, kalkylera stjärnornas
rörelser, och hålla utsikt efter lämpliga dagar.
8.
Så de som använder eld som stöd vid anfall visar intelligens; de som använder vatten som
stöd vid anfall vinner ökad styrka.
9.
Med hjälp av vatten kan en motståndare genskjutas, men inte plundras på alla sina tillhörigheter.
10.
Olyckligt är ödet för den som försöker vinner sina krig och lyckas i sina anfall utan att kultivera
företagsanda; för resultatet är bortkastad tid och generell stagnation.
11.
Därav talesättet: Den upplyst härskare tänker ut sina planer väl på förhand; och en god general
utnyttjar sina resurser.
12.
Agera inte utom när du ser en fördel; använd inte dina trupper utom när där finns något att
vinna; strida inte utom när positionerna är kritiska.
13.
Om det är till din fördel, gör en rörelse framåt; om inte, stå kvar där du är.
14.
Ingen härskare skall sätta trupper på fältet endast för att tillfredsställa sitt eget lynne; ingen
general skall kämpa en strid bara för sin stolthet.
15.
Vrede kan med tiden förändras till glädje; förargelse kan övergå till belåtenhet.
16.
Men ett kejsardöme som en gång har blivit omintetgjort kan aldrig existera igen; inte heller kan
de döda någonsin bringas tillbaks till livet.
17.
Så den upplyste härskaren är uppmärksam, och den gode generalen full av försiktighet. Detta
är sättet att hålla ett land i fred och en armé intakt.
* Här har redaktören gjort en rak översättning. Det är möjligt att termerna för dessa konstellationer
varierar i andra svenska översättningar.
13: Bruket av spioner
1.
Sun Tzu sa: Att samla en armé på ett hundra tusen och marschera dem på stora distanser
medför tunga förluster för folket och en uttömning av statens resurserna. De dagliga
kostnaderna kommer att uppgå till nästan trettio kilo silver. Det kommer att bli oroligheter
både hemma och utomlands, och män kommer att falla ner utmattade på vägarna.
Så många som sju hundra tusen familjer kommer att vara hindrade i deras arbete.
2.
Fientliga arméer kan möta varandra i åratal, i strävan efter segern som kan bestämmas på
en enda dag. Att detta är så, att förbli i okunnighet om fiendens förhållande bara för att
man drar sig för ett utlägg tre kilo silver i utmärkelser och arvoden, är höjden av omänsklighet.
3.
En som agerar så är inte en ledare av män, ingen närvarande hjälp för sin härskare, ingen
segerns mästare.
4.
Alltså, vad som gör det möjligt för en härskare och en god general att angripa och erövra,
och åstadkomma saker utöver vad som kan uppnås av ordinära män, är förhandskännedom.
5.
Denna förhandskännedom kan nu inte framlockas av andar; den kan inte erhållas
inducerat av erfarenhet, inte heller av någon deduktiv beräkning.
6.
Kunskap om fiendens disposition kan bara förvärvas från andra människor.
7.
Därför bruket av spioner, av vilka det finns fem klasser:
1: Lokala spioner;
2: mullvadar;
3: dubbelagenter;
4: dömda spioner*;
5: överlevande spioner*.
8.
När dessa fem typer av spioner är i arbete, kan ingen avslöja det hemliga systemet.
Detta kallas gudomlig manipulation av trådar. Det är härskarens mest värdefulla
verksamhetsområde.
9.
Disponering av spioner betyder att rekrytera tjänster från invånarna av ett distrikt;
10.
Disponering av mullvadar, att ta bruk av fiendens tjänstemän;
11.
Disponering av dubbelagenter, att få tag på fiendens spioner och använda dem för
våra egna syfte;
12.
Disponering av dömda spioner, som agerar öppet i syfte att vilseleda, och tillåter våra
spioner att känna till dem och rapportera dem till fienden;
13.
Disponering av överlevande spioner, slutligen, är de som återkommer med nyheter
från fiendens.
14.
Följaktligen är det så att ingen relation i hela armén skall vara förtroligare än den som
upprätthålls med spionerna. Ingen skall mer generöst belönade. Inom inget annat
område skall större sekretess bevaras.
15.
Spioner kan inte vara lämpligt sysselsatta utan en viss intuitiv klokhet.
16.
De kan inte hanteras rätt utan välvillighet och uppriktighet.
17.
Utan sinnrik rådighet, kan man inte vara säker på sanningen i deras rapporter.
18.
Var listig! Var listig och använd dina spioner för alla typer av affärer.
19.
Om en hemlig nyhet avslöjas av en spion innan tiden är mogen, måste han omedelbart
avrättas tillsammans med mannen som fick höra nyheten.
20.
Vare sig objektivet är att krossa en armé, att storma en stad, eller att likvidera en
individ, är det alltid nödvändigt att börja med att ta reda på namnen på tjänare,
adjutanter, dörrvakter och den kommenderande generalens vaktposter. Våra spioner
måste ges i uppdrag att försäkra sig om dessa.
21.
Fiendens spioner som kommet för att spionera på oss måste sökas upp, lockas med
mutor, ledas bort och bekvämt härbärgerade. Så att de kan bli dubbelagenter och
användbara i vår tjänst.
22.
Det är genom information förvärvat av dubbelagenten som vi är i stånd att rekrytera
och anställa lokala och interna spioner.
23.
Det är tack vare hans information vi kan hjälpa dömda spioner att ge falska nyheter
till fienden.
24.
Slutligen, det är med hans information som överlevande spioner kan användas vid
bestämda tillfälle.
25.
Ändamålet med spioneri, i alla dess fem variationer, är kunskap om fienden; och
hans kunskap kan bara erhållas, från första instans, av dubbelagenter. Därför är
det essentiellt att dubbelagenter behandlas med optimal frikostighet.
26.
I antika tider, spirade Yin-dynastin beroende på I Chih, som tidigare tjänade under Hsia.
Likaså spirade Chou-dynastin beroende på Lu Ya som tidigare tjänade under Yin.
27.
Härav är det bara upplysta härskare och visa generaler som kommer att använda arméns
högsta intelligens i syfte att spionera och därför uppnå aktningsvärda resultat. Spioner är
ett lika oumbärligt element som vatten, och vad armén är beroende av för att kunna agera.**
* Den militära terminologin kan här vara annorlunda i Sverige, än vad som framkommer
vid en direkt översättning.
** Den ordagranna översättningen (på Lionel Giles översättning) (med normal svensk
syntax) skulle vara:
Spioner är ett ytterst viktigt element i vatten, en armés förmåga att agera beror på dem.
Det väcker en misstanke om ett eventuellt misstag i originalutskriften (inte i Giles
översättning).
Det är svårt att förstå det plötsliga intrånget av vatten i sammanhanget. Det skulle
se mer logiskt så här:
Spies are as an important element as water, because on them depends an army's
ability to move.
Denna svenska version ger här en bild av vad översättaren tror Sun Tzu
egentligen menade.
SLUT